lämnad...

Egentligen e det ganska tråkigt hur man ser att människor som varit ens bästaste bästaste kompis bara lämnar en så fort han har fått kärlek. Ringer inte, hör inte av sig, poppar inte upp sådär utan förvarning och skickar inte ens små pytte meddelande. Och ändå blir man lika glad om han nån enstaka pytte-knytte-mini-micro gång skulle höra av sig. Du och jag pratade om allt. Och jag saknar det. Jag saknar dig, enormt mycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0