taw

För att man blir kär, så försvinner inte vänskap, du gör likadant igen, du får mig att känna skuldkänslor för att jag har blivit lycklig. För att jag har gått vidare, för att jag är jag och för att vi är som natt och dag. Sen vi blev vi så har du gått runt i din egen lilla värld, och det är du som väljer det. Inte jag. Det är du som inte vill vara med och leka. Inte vi som inte vill ha med dej. Men egentligen kanske det e såhär det ska vara. Vi kanske har haft vår tid, vi kanske ska gå vidare på olika vägar. Det kanske inte finns någon annan utväg egentligen? Klyschit som det kanske låter : "det kanske är bäst såhär" Du är en mycket speciell person för mej som du säkert förstår, visst du har ställt upp enormt mycket, men jag vet ingen som heller har sagt så mycket skit, du tänker inte efter innan du öppnar munnen. Innan var det du och jag i vått och torrt. Så  e det inte längre, du måste komma ner från dina höga hästar, egentligen tror jag allt e ett spel, du vill få det att verka som om du sitter på den största hästen man kan hitta, men varför vill du det? Jag tycker inte alls om den personen som sitter så högt. Innan var du som jag, nu vill du vara bäst, du vill vara smartast, du vill vara vackrast osv. Och du kan säga de mest korkaste sakerna jag har hört. "Han kan man inte vara kär i, kolla bilen" "Tove, du är en person som kan nöja dej med Tjernstörm och skaffa dej ett hus och bo här i hbg resten av livet, jag nöjer mej aldrig jag strävar alltid efter bättre" Nöja sej? Jag e kär...och om jag känner tjernström rätt så ska vi åka hela jorden runt och leva på brödsmulor. Det finns meningar som ekar i mitt huvud, som alltid kommer finnas kvar. Som du har sagt, som man inte säger. Man tänker sej för, andra människor blir ledsna. Men du...du blir bara arg och skriker och kastar saker omkring dej. Sånt klarar inte jag av. När man börjar skirka, det är där orden tar slut, det är där man inte heller har nåt att säga, det är där nävarna kommer in, och vänskap ska inte vara så. En paus e vad vi behöver, men jag tror vi båda vet att den pausen kommer sluta i ingenting. Hur mycket jag än älskar dej, hur mycket jag än saknar dej, så finns det saker som jag inte förstår, jag förstår inte. Om man läser en tecknad serie och de ser förvånade ut med ett frågetecken över huvudet, dubbla det med tio. För jag saknar ord nu.

Jag har inga ord kvar att säga. Nu e det tomt.