Somna av tråkhet?

Japp! Det e väl ungefär min, eller mer dagens känsla för tillfället. Sitter på jobb, klar med det jag ska göra och kommer inte hem. Försöker tigga skjus men allt förgäves. Likadant alltid? Känns ju ibland som om livet bara går runt, runt, runt, runt och runt. Klockan ringer 0615, man snozar till 0640, man går upp, tar en macka i handen, snabbt rusar jag ner för tapporna med tjernström efter mej, in i bilen, tanke: behöver vi skarpa rutorna? Och ja, det är så kallt, i alla fall den tiden på morgonen. Tro mig. Hämtar fredrik tio i, han e alltid i tid, kör 50 m och linnea hoppar in och alla vi måste hoppa bak, för tjernström har inga bakdörrar. Ganska tyst i bilen, lite om och men om hur trött alla är och hur jobbigt det är att gå upp på morgonen. "Känns som jag bara sovit 5 min, fy fan vad jobbigt" Inne på jobb vid 0657, stämplar in, upp med lunchen och börjar dagen, split, kasta upp, ställning, vägning, räkning, packning, kasta upp nästa dag, äta, stämpla ut och ut och cykla. Dela, cykla hem, stämpla in, fixa returer och stämpla ut och åka hem igen. Och då kommer om:en och men:en igen i vår skruttbil. "Ohhh fan vilket väder det e" "Jag är så jääävla trött, och en gubbjävel skällde på mig" "Och jag blev skjuten av en unge med pilbåge, jävla ungjävel" Släpper av Fredrik "tack för skjusen, vi ses imorgon" Släpper av linnea " Tack, vi ses imorgon, fan vad kallt det är" Kör vidare och jag ramlar ut ur bilen med fete väskan och ont i hela kroppen för jag har sprungit i trappor dagen innan. Plus ett stort fett blåmärke på höften?? 
     Så var man hemma, disken växer och växer, och jag är känd som diskmaskin i mitt och min sambos förhållande, så det e lika bra. Jag MÅSTE DISKA NÅT! Efter jag har stått och slarvat med disken i ca en timme så är hela min jobbe outfit helt blöt och jag känner mej allmänt äcklig. Av med jobbekläderna, ner i badet och känner att ögonen blir tyngre och tyngre, helt utmattad, så oftast får tjernström ta hand om mej, eller min "inte så trogna sambo" Och så går det om och om igen. 
     Men ibland kommer det där små roliga inslagen, ungefär som i en film, du vet när du tror att du funderat ut slutet men så händer det där som man aldrig trodde, filmen tar en spännande vändning. Och detta i mitt fall ett biobesök med jobbe-kompisarna ikväll kl nio! Är mitt liv verkligen så här "roligt?"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0