taw

Jag har kommit på att jag nog trots allt är lite bortskämd. I alla fall av P. P har svårt att säga nej. Jag har som vanligt på min lunch hittat ett par nya pumpa som jag självklart behöver till min samling, men som jag egentligen inte har plats med bland de andra 52 paren. Jag försöker förklara för P är detta är en sjukdom, och att när jag går in i en sko affär så är det som om någon ond ande från under jorden tar tag i mig och släpar in mig som en människa utan leder. Just nu är min "grej" skor med väldigt starka färger, och till påsk har jag såklart hittat ett par gula. Så efter lite övertalande så vet jag att jag kommer hitta dessa gula älsklingar i mitt påskägg i år. Min P är underbar.

Jag har spenderat min kväll med E och H. H har påsklov och jag är ledig imorgon så det passade bra med en kväll för oss. Vi kände oss ganska hurtiga, eller mer ett annat ord för "panik på våra liv" Så på med jackorna och ut och vandrade i det friska vädret. Underbart skönt och underbart kallt. Vi har våra långa djupa samtal som vi hoppas leder någonstans, vi reflekterar ofta över hur vi kom hit till den punkten vi är idag och vad vi hade kunna göra bättre. Och vad vi inte ska göra om. Med andra ord så pratar vi i mun på varandra konstant och slänger in små tips till varandra i timmar, men vi förstår alltid vad den andra menar och det är ju det som är huvudsaken. Jag mår alltid sprudlande bättre när vi haft dessa samtal. 

Nu kommer M hem, och det ska bli underbart roligt. Så på lördag blir det påskfest. Och det ska bli underbart roligt. För en gångs skull ska vi vara hos mig. Jag har bott här i snart ett år och fortfarande inte haft någon vidare fest. Beror nog mest för att jag är rädd för den polska tanten, men också för att det slutade med ett sönderslaget fönster som var mini liten och där kravlade det ut en stor blödande man i stor panik. Lite skeptisk. Sen har vi ju tvätttanten lisbeth. Inte vågat tvätta på länge, så jag köper nytt.