taw

Otrohet existerar inte om man inte blir haffad?

gör en sjuk. Och det är vad jag är för tillfället, somnade kl fem i natt efter väldiga många ipren och väldigt många vics. 

VERKLIGEN STÄDA! 

Efter en arg kommentar från älgen om det här med att jag skulle lägga ner min blogg så har jag bestämt mej för att jag får väl fortsätta min "terapi" ett litet tag till, eller ska jag säga älgens terapi?

Jag har under ett stort övervägande idag bestämt att jag kanske ska lägga ner min blogg. Egentligen är bloggandet en ren terapi för mig, men jag känner kanske att jag skulle gå vidare och inte behöva det längre. Frågan är nu bara om jag ska göra detta eller fortsätta min såkallade terapi. Det har både negativa och positiva sidor med detta bloggande. En negativ sida är att människor tror i bland att heal bloggen handlar om de hela tiden, en annan positiv sak är att jag mår bra av den. Så övervägandet går fram och tillbaka hela tiden och jag kan inte riktigt bestämma mig. 

Idag är det lördag och jag har fått min skönhetssömn med olika avbrott, först vi 0630 av J som kände för att skicka ett gulligt meddelande, så det var väl okej, sen ringer Y, virrig som en idiot babblar hon om att hon glömt stänga av kaffekokaren, så jaha, jag fick masa mej ur sängen och ta en morgon promenad bort till henne och stänga av kaffekokaren som redan VAR avstängd. Så jag mös lite med D och gick sen för att handla frukost. 

Detta är då min sista lediga helg på väldigt länge, sen har jag 6 långa helger att se fram emot på väla, ledig en efter det, sen två igen. Härligt. Så därför ska jag verkligen njuta till fullo av denna helgen. Ska försöka i alla fall. Och den har börjat idag. Efter jobb så var jag en tur hos Y med N, N och C. Spelade såklart lite gitarrhero och snackade mest en massa strunt. Gick hem ganska tidigt för jag kände mej trött efter en löning-dag på väla. Folk blir som galna när de fått lön, sliter och drar i saker, trängs och uppför sej illa, bara för de har fått in pengar på kontot...

jag fick en arg kommentar om att jag inte skrivit på tre dagar så älgen här kommer det....

Idag är ingen bra dag, min farmor är på akuten och ligger nu där. Och allvarligt talat så vet jag inte vad jag hade gjort utan min farmor, min farmor är mitt allt. Usanemej...Förhoppningsvis blir allt bra igen, och jag hoppas att hon slipper operation för det kan minsan bara krångla till det för gammla människor. Imorgon blir det nog en dag på sjukhuset. 

Igår var det trevligt, familjen Blomma och vår familj hade slått våra kloka huvuden ihop och skulle gå på "Hipp Hipp" i lund, trodde jag, men nej till min stora besvikelse var det något trams som hette "500" och jag saknade genast Tiffany och Kajan. Men som den snällaste människa jag är, tänkte jag i alla fall ge det en ärig chans. Väl inne i salen så får jag ett kort där det står att jag är numera Glen Miller, fine tänkte jag och ansträngde mej till det yttersta, utan något cread alls. Till slut lugna jag ner mitt irriterade jag, och kom fram till att de där gubbarna på scen är ganska roliga, med eller utan förklädnader. Alla överlevde detta ståhej, och vi åkte hem till familjen blomma, åt gott, som papporna hade lagat, också till min stora besvikelse, för mamma-blomma gör underbar mat, i alla fall så bäddade jag och S ner oss i sängen och kollade "biblen" Jag grät.... Senare tog jag tag i mitt liv och åkte till flippan, som jag för övrigt kommer sakna så mycket. Rolig kväll, och innan jag gick hem fick jag en kär komplimang som jag tänker leva på resten av mitt liv....det var min lördag kväll det...

alla gör vi det, alla kör på detta otroligt tråkiga och fullständigt meningslösa spel. Så bara är så FÅNIGT, och ja jag måste nog säga att jag får faktiskt totalt panik. Hur orkar människor hålla på, hur orkar människor tro på det de själva säger, men det är väl just det de vill tro på. Men gott folk, skippa taktiken och lev istället. Vad har man att förlora egentligen, om din näste, kompis eller familj inte litar på dig, gå vidare, för det är inte din förlust det är fan deras. Ni gör mig arg...

Plötsligt så blev jag lite "känslig" eller ska vi säga sentimental. Ja det ordvalet får det nog bli, lite sentimental.
Alla vet att man ibland har "dessa dagar, som mesta dels är full av ångest och orolighet. Och det västa är att det kan bara slå på av en andledning som man inte alls har någon som helst anning om, "varför blev det nu såhär"? Jag själv som person tänker ganska mycket framåt´, och jag vet vad som händer och kommer att hända detta året. Men jag tänker också tillbaka på det senaste året, vad jag har gjort och vad jag har åstadkommit. Det sämsta var väl att jag krossade ditt hjärta, det bästa var såklart att du lagade mitt. Jag kan nog säga att detta året som har gått har varit ett av det värsta men också absolut bästa i hela mitt 21 åriga liv. Och ja, jag kanske är lite väl blödig nu, men det är faktiskt sant. Det bästa är såklart att jag gick vidare i mitt liv och hittade kärleken på nytt, och kärleken var faktiskt underbar, vi gjorde många roliga små upptäckter tillsammans, och ingen förstod vår humor så bra som just vi. Vi delade ett liv och gjorde våra egna små ord som bara just vi förstod vad de menade. Och inte nog med att jag hittade kärlek jag hittade en vän för livet också, Y, du är verkligen min pelare i livet. En som står på fast mark som helt enkelt bara är underbar. Det sämsta med detta året är att mormor försvann, jag var beredd på det men ändå inte. Sen efter det så måste jag nog säga att det gick väl mest utför. Men i december så fick jag se att det kan bli ganska ljust i alla fall. Och jag måste säga att Januari har faktiskt börjat väldigt bra, och jag vet var jag står, jag vet vad jag vill ha, och jag vet vad jag kommer att satsa på. Och det känns otroligt skönt. Jag vet att jag nu ska till malmö i sommar, jag vet att jag´kan bo i lund, hos min H. Men det viktigaste av allt är att jag vet faktiskt för första gången på länge att allt kommer ordna upp sig.

Jag måste nog säga att dagens känsla idag är STOLT! Ja, det måste det bli. 

Jag klarade mej hela kvällen igår utan mina glasögon och det var svårt ska jag säga, somnade senare i soffan med totalt spräng huvudvärk. En av mina ensamma kvällar. Jag bestämde mej då att jag får väl göra en syn undersökning för linser som synoptik-elisabeth vill att jag ska betala 350 kr för. Aj aj.

Slappade lite idag på min enda lediga dag, tills jag skulle ner till tandläkare, gjorde mej i ordning genom att borsta tänderna i 30 min och efter det sköljde jag munnen med nåt jäkla medel, in med två extra och vandrade till bussen. Hittade min lillebror hos tandläkaren som hade tagit fel på tiden och hade varit där i en timme och läst alla bamse som fanns i väntrummet, som de för övrigt hade gjort om, fråga mig inte varför men tydligen är det nödvändigt att ett rum på 10 kvadrat meter ska ha två öppningar. Jag tog själv upp närmaste tidning, eftersom man alltid får vänta minst 30 min efter den tiden man ska vara där. Topp hälsa, eller något snarlikt hette min tidning, jag läste "platt mage på 30 min" la i från mig den genast och tog upp en Bamse i stället. Till min stora förvåning så finns det en serie med Bamse som heter "Bamse på tuttelituttöarna" Fnissade lite för mig själv, Ulla 82 tittade argt på mig, själv läste hon Se och hör Trots att hon nog varken kunde se eller höra särskillt bra.
Efter 32 min väntade var det äntligen min tur, in i denna tråkiga stol, Per, som min tandläkare heter märkte efter 5 sek att jag hade tre mindre tänder och ärr i munnen. Och konstaterade också att jag skulle köpa en bettskena för flera tusen kronor, eller tandställning, jag fick själv välja, (välja vad jag har råd med). Lite renare i munnen efter en minut så gick jag glad ut med min räkning på 561 kr. När jag kollade lite nyfiket på min räkning så stod också tiden på behandlingen, och ja, en minut! Var i alla fall jätte glad för inga hål, behöver inte fler dåliga nyheter för min mun, så jag åkte hem till H och vi ska nu fira med att äta våfflor. Tog bussen 219 till laröd, och jag måste nog säga att jag blev en gnutta förvånad, jag har dock inte åkt buss till laröd på år och dar, och inser direkt att de har renoverat bussen, jag smög på med alla andra skol elver, och tryckte fram "en halv till laröd" Överraskning igen för priset hade gått upp, jag börjar nog bli gammal. Jag tycker i alla fall inte om och åka buss. Medans H är igång med dammsugaren kollar jag min mail, och då får man ett ännu gladare besked, jag kom in i Malmö, 3000 sökande och 12 platser. Måste ju erkänna att jag är lite stolt i alla fall. Känns som det mesta går vägen nu.

Helgen blir rolig. Fredag med gamla jobb, taco kväll. Sen på lördag blir det Hipp hipp live, middag och sen en utgång med F. Som jag kommer sakna henne sen när hon åker. Vi har ju alltid så jäkla roligt. En rolig helg med alla mina underbara.

Y, tack för kommentaren, du och S är underbara och jag kan väl medge att det var jag som skrek som en stucken gris. Älskar dig!

Nu har jag ännu en gång gjort mina berömda toast mackor, med skinka, ost, äggula och dill. Låter ganska inte världens smaskigaste men tro mej, det e värt att prova. 

De kan antingen vara helt underbara eller bara en dödsdom, och idag är det en dödsdom, idag är en sådan dag då man vaknar helt yr i huvudet och undrade vad jag egnentligen gjorde igår, känner genast att jag har ont som fan på låret, försöker titta efter och upptäcker, ja, nog världens STÖRSTA lårkaka jag skådat, så ja killar jag vet hur det känns nu. Kom då på att som vanligt var det några småttingar till killar som skulle leka matcho och jag hamnade på golvet på den enda vassa kant på hela tivoli med dessa äckliga "matcho" grabbarna över mig. AJ! 

Igår hade jag en dejt, med gamla jobb. Det blev minsann en massa singstar och allmänt fritt sjungande, som alltid. Det var himla trevligt, sen körde vi ner i stan och gick in på tivoli, som för övrigt var fullt med massa barn under 12. Men man gör det roligt och jag hade jätte kul. Kakan, älgen och Josse. Underbara. Sjöng en massa schlager och jag körde hem ganska tidigt, förnuftig som jag var. För idag har jag jobbat i stan med gravida T. 

ja nu har hon tänkte igen...

ja nu har hon tänkte igen...

ja ett helt inlägg till dej, så att älgen kan skratta lite, eller visa avundsjuka...

för det var Ys komma hem dag!

Ehhh ja. 

Jaha, då var det ännu ett nytt år, och jag har absolut inga förväntningar alls, mest bara glad att 2007 är över. Det firades igår med min älskade H, och vi hade det så otroligt mysigt. Det slutade med att vi planerade en liten Barcelona tripp när det börjar närma sej mer ljusa tider. Maten igår som vi fick var helt underbar. Vi kom båda överrens om att vi aldrig ätit så gott i våra liv. Efter 12 slaget vandrade vi ner i staden och smällde massa smällare på vägen, jag förstår nu äntligen varför alla killar blir som små barn igen, det var helt enkelt jätte roligt. Nyår kunde inte bli mycket bättre, förutom om Y hade varit hemma med. Men hon är ju snart på väg. I alla fall ska 2008 såklart bli det bästa året hittintills. Ser framemot Barcelona...UNDERBAR ide min lilla H. Kvällen avslutades såklart med varma mackor och Oboy, mys.