kommer inte ihåg...
vem du är?
Det är nog ganska sjukt. Att man inte kommer ihåg något bra om den man stått närmast. Efter jag jobbat i dag och satte mej på den trevliga 2:an bussen så kom jag att tänka på hur snabbt allt slog om, från att varit beroende av dig, så är man inte alls det längre? hur gick det till egentligen? missförstå mig inte nu... jag tycker det e underbart att känna såhär, men plötsligt bara slog det över, och jag måste ju säga att jag är lite chockad själv...Det låter kanske konstigt. Men jag minns bara sista året. Och det är nåt som aldrig ska hända mig igen. Man tänker på hur blind man var, och förd bakom ljuset. Egentligen så har otroheten ingenting med saken att göra längre. INGENTING! Utan det är beteendet, som gjorde mig ledsen, som jag nu har lärt mig att avstå från. Inte bry sej, för det tjänar ingenting till och det är bara onödig energi. Visst otroheten kanske inte är glömd, men den e begravd, och jag kan till och med förstå den ibland. Men jag kommer ändå aldrig att förstå mig på beteendet...ditt beteende. Man ska aldrig ge nåt för man får aldrig ett tack tillbaka och jag har lärt mig nu, jag säger som jag sa när jag var liten "ja bara skite i de"
Det är nog ganska sjukt. Att man inte kommer ihåg något bra om den man stått närmast. Efter jag jobbat i dag och satte mej på den trevliga 2:an bussen så kom jag att tänka på hur snabbt allt slog om, från att varit beroende av dig, så är man inte alls det längre? hur gick det till egentligen? missförstå mig inte nu... jag tycker det e underbart att känna såhär, men plötsligt bara slog det över, och jag måste ju säga att jag är lite chockad själv...Det låter kanske konstigt. Men jag minns bara sista året. Och det är nåt som aldrig ska hända mig igen. Man tänker på hur blind man var, och förd bakom ljuset. Egentligen så har otroheten ingenting med saken att göra längre. INGENTING! Utan det är beteendet, som gjorde mig ledsen, som jag nu har lärt mig att avstå från. Inte bry sej, för det tjänar ingenting till och det är bara onödig energi. Visst otroheten kanske inte är glömd, men den e begravd, och jag kan till och med förstå den ibland. Men jag kommer ändå aldrig att förstå mig på beteendet...ditt beteende. Man ska aldrig ge nåt för man får aldrig ett tack tillbaka och jag har lärt mig nu, jag säger som jag sa när jag var liten "ja bara skite i de"
Kommentarer
Trackback
