taw

I Fredags fann jag mej själv att göra det som alla människor hatar att göra, stå i kö. På coop på väla, som nog måste vara den absolut tråkigaste affär att jobba i, ren men otoligt tråkig. Dessutom hittar jag aldrig någonting och tycker att allt är jätte o organiserat, toapapper bland osten och kryddor bland barnmat? I alla fall när jag äntligen hade hittat det jag verkligen skulle ha, och gått förbi godishörnan utan att hoppa ner i närmaste påse, så skulle jag då välja kö. Detta är en mycket klurig sak, och man blir oftast lurad, men jag valde såklart den med minst folk, jag ställde mej bakom Ulla och Carl-Olof. Ja, de var deras namn, de skrek nämligen på varandra HELA TIDEN. Och det skulle jag aldrig ha gjort, för bakom Carl-Olof var där en vagn som nog innehöll stort sett hela Coop. Jag tittade snabbt åt höger men kassörskan satte snabbt en skylt där det stod NÄSTA KASSA. Och jag var fast bakom denna enorma man, fru och deras coop kund vagn. Jag började så smått fundera när jag märkte att Ulla gjorde ett försök att ta upp en liter mjölk, men förgäves och tappade den igen, (här kommer jag aldrig ifrån), Carl-Olof tog saken i egna händer och stötte bort frugan och slängde upp den ena saken en efter en, och Ulla ställde sej snällt och väntade för att betala. Och en tanke slog mej, jag som själv jobbat på Ica det är alltid de gamla gubbarna som packar upp och damerna står där och väntar snällt för att få betala sin 299,50. Det slog mej att så vill jag ha det när jag blir gammal och skrupplig. En gubbe som gör skitgöran. Och jag log mot Carl-Olof och han fortsatte glatt lava upp varor medans Ulla skrek hur långsam han var....

Det finns många frågor i livet men alldeles för få svar. You make me feel? Så var det en gång i tiden, men pga din kära vän så känner jag ingenting nu. Allt är borta, precis som du aldrig funnits. Du vågade kanske inte stå upp för dej själv, min din kära "im sorry -vän" han gjorde det mycket bra. Om jag slår på skivan, och texten bara skriker ur mina högtalare..."you make me feel" så känns det ingenting, för antagligen var ju allt bara en lögn. Och det har din vän sett till, jag ska nu tydligen enligt honom bli den olyckliga människan som finns, för jag förtjänar aldrig att vara lycklig. Bäst att sätta igång med att vara olycklig då...Tur att det är slutet på året, för nästa år ska ta mej fan bli det bästa av de 21 hittintills....Och det finns många feels för det...

Ja, nu är det väl då den dag som alla har gått och hysteriskt planerat över.. Känns det annorlunda? NEJ! I lördags halverade min data och jag har inte kunnat använda den sen dess, men jag förstår att den jul strejkar, vem hade inte gjort det?

är det bara jag som får sådär smått ångest? 

Igår var det jobb hela dagen, en heldag på väla. Alla folk som ska handla julklappar och vill att man ska slå in dem och de blir smått sura när man inte vill slå in dem, utan man är gullig och de får en kartong med sej. Men nej. En dam tyckte tydligen inte att jag la ner hennes kläder snyggt så hon bestämde sej med en kö på flera tiotals meter att hon skulle lägga ut allt och knäppa varenda knapp och vika ihop de igen. PALLA. Efter detta öde så åkte jag hem till mitt egna hem, och gjorde i ordning en fin middag, pannerad sjötungafile, ris och egen hemmagjord citronsås, som blev totalt perfekt på första försöket, sjukt nöjd. Sen trillade H in och hade världens finaste och mest vuxna present till mig, en stor kopp, som jag älskar och den är min nya vän. Sen trillade Y in med sina silvriga skor, ja hon älskar min tidiga julklapp. Vi äter, pratar och dricker. Och har det allmänt trevligt. Började prata om de fenomen om att killar faktiskt är som tjejer med pungkulor, och snackar så otoligt mycket skit. Vi kom också fram till att jag var ärlig och att jag fick så skit för det, och om sanningen ska fram så tror alla att när jag slutade mitt förhållande för att jag helt plötsligt sysslade med någon annan, men jag som vet hur det är att bli bedragen skulle aldrig göra något sånt. Men sen kanske det är roligare att prata och smussla om att "hon gjorde säkert så" "det var därför hon gjorde slut" "hon träffade någon ny" Men hej, vet ni vad jag träffade ingen ny, utan jag är ensam som halva jordens befolkning är, och jag är så trött på att lyssna och höra vad just ni tror, ni får gärna fråga mig hur det e, men i vet inte, för ni orkar inte fråga, utan ni gör helt enkelt det ni gör bäst, tolkar själva. Och det enda felet jag gjorde var att sluta orka kämpa. Jag orkade inte, det var dåligt så länge och jag orkade bara inte, och är det att man har träffat någon annan så är jag skyldig så in i helvete. .Så snälla straffa mig med ert smusslande, ringande och utrfysings skit. För jag vet vad som e sant, och ni har bara inte orkat ta reda på det. Och jag är minsann inte den enda som gör fel, titta på er själva så märker ni att ni är inte små jäkla pärlor heller...

Jag tänker nu slå fast en extremt häftig och allvarligt menad regel för förhållande: Ordet "upptagen" är bara skitsnack och används därför ofta av skitstövlar. Ordet "upptagen" är alla förhållandes eget massförstörelsevapen. Det kan verka vara ett bra skäl, men för varje upptagen man du tittar närmare på finner du en som inte brydde sig tillräckligt för att slå en signal. Minns: Män är aldrig för upptagna för att skaffa sig det de vill ha.

Igår passerade ännu en av mina många kommande födelsedagar, en sorlig dag om jag får säga det själv. Tydligen hade min kropp bestämt att presenten jag skulle få på morgonen var VINTERKRÄKSJUKAN. Så min 21 årsdag blev inte riktigt som jag hade tänkte mej, isället för att spendera den på bonasera så spenderade jag den på mitt toagolv. En ny händelse. Men mummriken som kom hem när jag låg avsvimmad på toagolvet, flippade inte ut, nej hon tog hand om mej hela dagen. Så nu får jag fira min födelsedag på lörsag istället, och det ska bli minst lika roligt. Jag fick i alla fall det jag ville ha igår. Ett litet hemmabiosystem av puppriken och mummriken, de var lika nöjda som jag. En mixer av famor och farfar. Ganska roligt när farmor ringer och frågar: "vad fick du av oss? och blev du glad?" (mummriken köper presenter åt gamlingarna) likadant fårgade farbror R och K. Och jag svarade: Bara saker som jag önskat mej. Tack! Av min lillebror fick jag en skiva som jag själv sa åt mamma och pappa och gå och köpa för en och en halv vecka sen, och har lyssnat på den sen dess, mindre överraskad. Men glad för allt!
Jag fick också ett kusin barn den 11.

Jag måste nof säga att livet har sina oväntde vändningar, och de kommer ofta med lite komiskt infall. För ca en månad sen så gjorde jag mej av med en ganska söt människa, jag helt enkelt tappade suget efter sött, och ville starta om med lakris. Detta gjorde jag, men kom på att lakris var heller inte så roligt i längden och kom på att chocklad, det är något jag aldrig tröttnar på.

Det är i alla fall komiskt hur rykten sprids snabbt, och för att inte tala om skitsnack, det sägs att tjejer snackar mycket men killar e faktiskt bara tjejer med pungkulor. Sant gott folk, för numera kan man inte ens gå in på en bensinstation med ett manligt kön och tanka en jäkla bil, för det är tydligen en av alla de miljoner tjejer med pungkulor som man numera är tillsammans med. NÄR nu detta uppenbara sej och frågor helt plötsligt blir ställda så visar det sej att jag är minsann inte den enda som gillar andra tjejer med pungkulor, fast du gillar andra tjejer. Och då kommer vi ju till detta skvaller som nu helt plötsligt blev komiskt, så jag säger bara, låt skvallret gå, för ingen vet vad som är sant eller inte i alla fall. För du står intr bara i ansvar för vad du säger utan också för vad du låter bli att säga. Har du oturen att bli sviken på vägen så lär du dej bara något nytt på vägen, jag är full av dessa små lärdomar. Vi är så över, vi behöver ett nytt ord för över. Komiskt men otroligt sant.

där jag är sjuk, arg och en smula ledsen. 

med jobb, är nu avklarad, och jag är fattigare :P

I fredags blev det ändå lite party, men gamla jobb och det var faktiskt jääättte trevligt. Saknar dem. Sen har jag då fått reda på att jag har en snokare som skvallarar en massa...KAKAN ...jag pratar om dej, så detta inlägg är till dej. Om jag ska beskriva kakan, så är han en tystlåten typ, men låt er inte luras av denna kaka...Han är en riktig partyprisse, och han är mindre tyst när han blir salongsberusad. Han gillar också att bada i ramlösa brunnspark, helst på vintern med en sko, och hans två bästa vänner Kameran och mobilen. Vi kallade också honom nattvandraren, för det är just på nätterna som dessa små men ändå blöta äventyr händer ;)
Kakan älskar musik, samma musik som jag, och vi har haft många "skrikande" stunder tillsammans, några då jag tror att han ska köra ihjäl mej, och han tittar frågande på mig och drar till med sin värsta skånska någonsin "VAAOOD??!!" Detta är kakan, man kan äta honom och behålla honom samtidigt....

Så...nu har jag skrivit en massa om min största snokare någonsin...vi kommer tillbaka till Älgen nästa gång...Älgen är söt hon med...

Mat...

Först vill jag bara säga att jag är ännu mer arg idag. ARGARE! (det kanske inte är ett ord, men jag e arg)

Känner du någonsin att du lever ditt liv men utan att ha "levt" det. Så har jag kännt. Om det finns någon som kan ändra på det i bara några sekunder så slänger jag mej gärna åt det hållet...Jag måste nog säga att, att inte ha kännt att man har levt sitt liv tillräckligt för att man e kvar i samma skit är en otroligt obehaglig känsla och den är inte bra....

Egentligen är jag inte ledsen, jag har kommit på min känsla, jag är arg. Arg som ett bi. Att du inte förstod och mest för att du totalt struntade i det. Jag är arg på mej själv, arg för att jag kanske redan har gått vidare. Eller så kommer det som en stor smäll i huvudet, en dag som denna. Jag är arg för att du är dum. Jag är arg för att ingen förstår det jag har förstått så länge. Jag är arg för att det anses att vara själv är samma sak som att vara ensam. Jag är arg för att ingen förstår hur jag känner, hur mycket jag än pratar eller skriker så verkar det gå in och ut genom folks hjärnor. Jag är helt enkelt arg. Men jag kan inte ljuga för dej... Såhär är det. Och innebär det då att du inte ens kan klämma ut ett "hej" så är jag fanimej ARG för det också....

Hemlisar...sådana har man haft ända sedan man bara kunde kräla, och jag måste säga att det är nåt speciellt med små hemligheter. Det kryper i hela kroppen, och jag har en som INGEN vet. Underbart. Denna ska hemlighet ska behållas hemlig så länge som möjligt...jag har lovat. Jag är bra på att hålla hemligheter, det är jag, jag ligger och ruvar på en massa ska ni veta. Det finns många man hade kunnat sätta i skiten... ha ha. Men varför skulle man? Hemligheter är nog det bästa jag vet....

Jag förklarar härmed mig som vuxen. Det är nog dags nu, jag tycker nog att jag har varit det ett tag nu. Det är snart 2 år sedan jag lämnade mitt lilla barnhem, och jag måste nog säga att jag har klarat mej alldels utomordentligt bra, helt ensam...Eller ensam och ensam någorlunda. Jag har bott med två människor i mitt liv. Först har vi en panikinflyttning hos ett X, som nog var den sämsta ide som kommit upp i mitt huvud, sen har vi en annan panik flyttning till än kär vän S, när man ville bort från den andra panikflyttningen, sen har vi en tredje PANNIIIIK flyttning, när man ville tillbaka till det gamla men utan X, min lägenhet alltså. Och där bor jag nu och har snart gjort i ett år. Och jag trivs, trots att jag inte riktigt fått upp tavlor än, men jag försöker plocka vuxen poäng, belive me. Sen har vi mitt nya jobb som jag förövrigt ÄLSKAR. Det är himlans roligt. J är väldigt snäll...Hon och jag skrattar gott.
Har du kännt att du lever ditt liv men inte lever ut det? Jag känner inte så längre. Jag är glad. Allt ordnade sej tillslut. Det finns nog ingenting jag vill ångra pga att jag har fått en hel dröse erfarenheter, och de är bra, för de har hjälpt mej att ta mina steg i rätt riktning i min fart, sen får man ju alltid busa till det på vägen....

som jag skulle ha, gick ut i stort sett på att inte göra något av det vettiga som jag hade planerat, förutom att tvätta bilen. Och ja jag gjorde det i en statoiltvätt, enligt MN ska man inte göra det...man ska göra det sj...varför uppfann någon idiot denna statoiltvätt...där man dessutom kan få guldtvätt? I alla fall, jag tycker dessa tvättar e ganska läskiga, för förra gången så gick det inte riktigt så bra när jag skulle köra in i denna tvätt, så jag rövade hedvig med mej, hon är ju vann bildevare :P Så denna gången fick hon köra in i tvätten... Det gick bra. Sen att man ska slå 23804840480 miljoner siffror innan den satans makapären ska komma igång med det e ju en annan femma.... "slå din kod" "vänta........................." Vänta...........................osv. Mycket krångligt om jag får säga det själv, så jag kanske ska ta MN råd och helt enkelt göra det själv?

Så lite vett fick jag minsann idag, min tvätt tid "råkade" jag glömma...Vem vill egentligen tvätta på sin lediga da? Så det blev att sova ut ända fram på tvätt tiden, en underbar frukost i sängen, sen göra sej i ordning för att hämta S som hade slängt in en bomb i sin lägenhet...För att sedan göra det vi alltid gör, köra räääääser, till knutan, som jag fortfarande är ganska rädd för att befinna mej. Efter detta bar det av till Laröd för att träffa H, som jag saknat så mycket. Och vi gjorde då vårt äventyr med biltvätten..Sen handlade vi mat som jag, H och mumriken lagade, en riktigt tjejkväll dvs...Massa snack, så nu har jag kommit underfund med att min mumrik är cool.
Efter en flaska rött som H och mumriken delade på så fick jag köra H hem, sen förbi Y för lite mer snack, och nu är jag hemma hos mumriken igen. Puppriken e borta som vanligt och kommer hem imorgon.

Var detta då en vettig dag?

Vad ska man säga, livet e allt bra riktigt rörigt för tillfället. Skönt på ett sätt att jag är tillbaka i min egna lilla röra, sen samtidigt är det riktigt tråkigt. Men som sagt jag har valt detta själv, och jag tar mitt steg ut i världen. Jag ska bara tänka på mig själv och min familj, för min familj behöver mig. Jag vet inte hur jag skulle ha kunnat göra på något annat sätt och jag ber om förlåtelse, men det finns ju inget bättre sätt, hade det funnits så hade jag såklart valt det. Jag kan inte styra över mina känslor. Jag bara gör det jag tror är rätt, det som minst skadar dej. Jag tänker inte vara ett svin, ljuga för jag tror du blir mer sårad av sanningen. För så är det inte...det hade sårat mer om jag ljög, ta mej på orden, jag vet.... Jag har fått min del..Men du finns alltid hos mej, you make me feel.....

ett slut. Och så var det snipp snapp slut så var sagan slut. 

Och ja det är hon. En fas har passerat förbi. En fas av liv lös hår. Och jag är tillbaka, efter ganska mycket övertalning och längre hår. JAG ÄR TILLBAKA. Och jag måste säga det, jag har minsann saknat det. Jag är jag igen. Jag är mej själv. Jag har saknat att vara min alldeles egen. Hår? tänker ni... och ja det spelar roll. Jag är tillbaka. Jag har lagt plattången på hyllan....

kom hiiim för några dagar sedan, dock 25 timmar försent men jag antar att det är sånt som händer, enormt hat!

Är i malmö, där vi var på en trevlig inflyttningsfest igår, i en väldigt fin lägenhet. Tack S och H. Nu är vi hos M och jag väntar på att tjernström ska vakna för trejde gången och äta sina mackor, så vi sen kan köra hem, om dvs vi får ut bilen ur parkeringshuset ANNA.

Nej nu har foten somnat...så om man skulle...

ja, och jag trivs möe. Imorgon blir det marknad och vattenland, se om vi kan tvinga pappa. Jag har det i alla fall jätte bra förutom att min käke krånglar, efter operationen ju. Och igår var som en bantningsdag ;)

Puss från mej i ett soligt spanien.